Whyyy

 
 
Jag har liksom kommit hem till Dan och bara efter 10 minuter ser det ut såhär i hans hall. Tur att han är van stackarn, Dan-van-över-Joss-kaos 😞 Jag slås verkligen av hur typiskt det är mig. Jag kastar ner allt jag jag ser i en påse för att jag inte hinner packa innan jag går hemifrån, då jag såklart missbedömt tiden och har för brottom. Sedan inser jag att det enda viktiga ligger på botten och häller ut allt. Oxå typiskt mig att när jag märker det så ser jag större nöje i att göra ett blogginlägg om det än att plocka upp det, haha

Trött tjej

 
 
Whaa sorry för dålig uppdatering, men dagarna är fullproppade från tidig morgon till sen kväll. Det är mycket nu, men samtidigt känns det såå roligt att allt är igång. Asså trots skönhetsfiltret på snap ser man hur trött jag är... Men just inatt sov jag bara en och en halv timme typ så det är ändå förståerligt. Det är tidiga möten och sena inspelningskvällar. Men kul är det iallafall! Stockholm har prövat mig mycket denna gången, har träningsvärk i hela kroppen så mycket jag gått vilse, och sen fått springa för att hinna 😅 Menmen, jag har har däremot förstått vitsen med serietidningar och tycker det är ett riktigt roligt påhitt. Godnattsago-ledare är min grej nu 😎 Fast jag avskyr att springa... Ändå gör jag det väldigt ofta, fast ofrivilligt då.
 
Detta för att jag:
 
1. Alltid måste skynda till ställen för att inte komma försent då jag har noll tidsuppfattning och inser fem minuter innan jag ska vara där att jag borde gått för 10 minuter sedan.
2. Alltid går dubbelt så mycket än vad jag hade behövt göra då jag har noll lokalsinne och går vilse hela tiden. I och med att jag både tappar bort mig och redan innan hade en snäv tidspress så kan man säga att det blir ett rejält springpass.
 
Därför avskyr jag att springa, det påminner mig om att jag ännu en gång missat att hålla koll på klockan, eller paniken över att jag tappat bort mig någonstans. Jag känner inget välbehag alls när tränar och väljer att springa - bara ren stress 😅 I framtiden, när jag förhoppningsvis övat upp dessa färdigheter jag inte föddes med, så kanske jag kan testa springning igen, som ett träningspass liksom. Hört massor som säger att det är en del av deras liv, de där härliga springturerna på morgonen i naturen. Det låter ju underbart, men fram tills att jag inte kopplar det till mina dagliga panik-rundor så vägrar jag. 😬
 
Nu är det dags för jobb igen. Sedan sovaaa 🙌

Makoto Bento

(null)

 

Bara den här morgonen kan jag konstatera 3 saker:

  1. Carla bedömde rätt om min lokalförmåga
  2. Jag hatar att springa
  3. Snapchats-kartan är världens bästa uppfinning

 

Stressig morgon. Nu blir det sushi med Dan iallafall 😃

 

Framme i Stockholm

 
 

Hur mycket jag än tycker om denna staden (som jag aldrig lär mig hitta i dock...) och att arbeta med podden, så slår det inte hur mycket jag tycker om att få träffa mina småkusiner, Carla och Andrea. Jag bor alltid hos min faster när jag är här och det är underbart att få träffa dem alla. Det har blivit många resor det senaste året och jag känner mig verkligen som hemma här. 

 

Just nu tar jag ett varmt bad och beskådar Andreas urgulliga badleksaker. Haha dessa ovan är mina favoriter! Förut blev jag utsedd till kvällens godnattsago-läsare! Till min stora glädje togs det fram en bamsetidning. Bamsehistorierna var precis som jag minns dem, om inte ännu bättre nu faktiskt. Det jag INTE minns dock, var att texten var hullerombuller  och bilderna lika så. (Förmodligen för att mamma alltid läste dem för mig). Men ändå! De kan väl lägga ut pilar så man vet att man läser i rätt riktning? Eller samla all text på en sida som i en vanlig hederlig bok? 😅 Tjejernas förklaring var att det inte skulle få plats lika mycket bilder då, och jag sa att det visserligen var sant och att jag köpte deras argument. Tror de sa till mig vid minst åtta olika tillfällen att jag missat en ruta. Jag började förstå att det där med serietidningar inte riktigt var min grej när Carla, 9 år, själv tog över läsningen och godnattsagostunden var räddad.  

 

 Ska snart sova, redo för en lång dag imorgon. Blir att gå igenom manusen och spela in från tidig morgon till kväll. Lyckades dock skjuta upp det hela en timme för att kunna äta frukost med tjejerna. Det är jobbigt att åka hem till Göteborg igen och inte haft tid att umgås med dem när jag väl varit uppe i Stockholm, och just dessa dagar kommer det vara jobb från tidiga mornar till sena kvällar. Därför är det guld värt att hitta små stunder som tillexempel att äta frukost och promenera till deras skola tillsammans. Carla är dock orolig att jag ska råka tappa bort mig igen. För förra gången jag följde henne så gav hon mig  tydliga instruktioner hur jag skulle gå tillbaka och jag försäkrade henne om att jag hade stenkoll - men ändå råkade jag gå vilse på hemvägen 😅 Så pass vilse att när jag väl hittade rätt så hade jag gått en helt annan väg  och kommer till och med tillbaka från helt motsatt riktning än den vi gick🤔 Den här staden är på tok för stor för mitt (i vanliga fall)  minimala lokalsinne. Men imorgon ska jag överaska de små med att inte gå vilse på tillbakavägen! Och Dan också för den delen, han uppskattar nog om jag dyker upp 😂