Framme i Stockholm

 
 

Hur mycket jag än tycker om denna staden (som jag aldrig lär mig hitta i dock...) och att arbeta med podden, så slår det inte hur mycket jag tycker om att få träffa mina småkusiner, Carla och Andrea. Jag bor alltid hos min faster när jag är här och det är underbart att få träffa dem alla. Det har blivit många resor det senaste året och jag känner mig verkligen som hemma här. 

 

Just nu tar jag ett varmt bad och beskådar Andreas urgulliga badleksaker. Haha dessa ovan är mina favoriter! Förut blev jag utsedd till kvällens godnattsago-läsare! Till min stora glädje togs det fram en bamsetidning. Bamsehistorierna var precis som jag minns dem, om inte ännu bättre nu faktiskt. Det jag INTE minns dock, var att texten var hullerombuller  och bilderna lika så. (Förmodligen för att mamma alltid läste dem för mig). Men ändå! De kan väl lägga ut pilar så man vet att man läser i rätt riktning? Eller samla all text på en sida som i en vanlig hederlig bok? 😅 Tjejernas förklaring var att det inte skulle få plats lika mycket bilder då, och jag sa att det visserligen var sant och att jag köpte deras argument. Tror de sa till mig vid minst åtta olika tillfällen att jag missat en ruta. Jag började förstå att det där med serietidningar inte riktigt var min grej när Carla, 9 år, själv tog över läsningen och godnattsagostunden var räddad.  

 

 Ska snart sova, redo för en lång dag imorgon. Blir att gå igenom manusen och spela in från tidig morgon till kväll. Lyckades dock skjuta upp det hela en timme för att kunna äta frukost med tjejerna. Det är jobbigt att åka hem till Göteborg igen och inte haft tid att umgås med dem när jag väl varit uppe i Stockholm, och just dessa dagar kommer det vara jobb från tidiga mornar till sena kvällar. Därför är det guld värt att hitta små stunder som tillexempel att äta frukost och promenera till deras skola tillsammans. Carla är dock orolig att jag ska råka tappa bort mig igen. För förra gången jag följde henne så gav hon mig  tydliga instruktioner hur jag skulle gå tillbaka och jag försäkrade henne om att jag hade stenkoll - men ändå råkade jag gå vilse på hemvägen 😅 Så pass vilse att när jag väl hittade rätt så hade jag gått en helt annan väg  och kommer till och med tillbaka från helt motsatt riktning än den vi gick🤔 Den här staden är på tok för stor för mitt (i vanliga fall)  minimala lokalsinne. Men imorgon ska jag överaska de små med att inte gå vilse på tillbakavägen! Och Dan också för den delen, han uppskattar nog om jag dyker upp 😂